Grunderna till ACD³

Från ACD3
Hoppa till: navigering, sök

ACD³ har teoretisk grund i systemteori (inkl aktivitetsteori och systems engineering), produktutveckling och human factors engineering (HFE). Speciellt HFE har varit mycket vägledande för skapandet av ACD³ och HFE kan definieras som "... applies information about human abilities, limitations, and other characteristics to the design of tools, machines, systems, tasks, jobs, and environments for safe, comfortable and effective human use" (Chapanis, 1985). HFE innebär att utforma och konstruera maskiner som är anpassade efter människans förmågor och som samtidigt är både effektiva och produktiva.

Den teoretiska basen har lett fram till fem grundantaganden för ACD³. Vid användning av ACD³ är det bra att ha kännedom om dem, för att få ut full nytta. Kännedom om grundantagandena är också bra för att upptäcka ifall de inte stämmer överens med filosofin i den organisation där processen ska implementeras, då det kan leda till konflikter och svårigheter.

Grundantaganden

De grundantaganden som ACD³ bygger på är följande:

  • En maskin eller ett tekniskt system ger upphov till nytta när de används – en maskin kan alltså inte ha inbyggd nytta, utan nyttan uppkommer när maskinen används i ett system för att uppnå relevanta mål. Användningen, aktiviteten, är alltså i centrum för utvecklingsarbetet.
  • Artefakter påverkar mänskligt beteende – med utformningen av en maskin är det alltså möjligt att influera vad och hur användaren gör, vilket gör användningen till en viktig del av utformningsarbetet.
  • Människan använder redskap för att distribuera kraft och kognition – maskiner agerar alltså som en förlängning av våra förmågor, därför behöver människan och maskinen betraktas som en helhet.
  • Pragmatism för metoder och teorier – teorier är verktyg i utvecklingsarbetet, precis som metoder. Värdet med användning av teorier och metoder ligger även i den kunskap, kommunikation och samsyn vilka uppkommer under användningen, alltså inte bara i det dokumenterade resultatet.
  • Arbete med ergonomi och human factors i en utvecklingsprocess handlar inte om att göra det som användaren vill ha, utan om en bredare systemsyn. ACD³ utgår ifrån synsättet att utveckling sker med användaren och inte av användaren eller för användaren.

Idéer för utvecklingsarbete

Genomgången av design, krav och utvecklingsarbete kan beskrivas i följande punkter, vilka också anger de grundläggande idéer för ACD3. Idéerna är alltså en praktisk konsekvens av grundantagandena.

  • Skiftande av fokus: en maskin under utveckling kan betraktas utifrån skiftande systemperspektiv
  • Utformning av användningen: ett steg i utvecklingsprocessen är att utforma användningen och att det sedan är användningen som styr utformningen av maskinen
  • Successiv framväxt: utformningen av maskinen sker i steg där lösningen successivt blir mer preciserad och specificerad
  • Samspel mellan kravsättning och designarbete: krav och design följs åt och ger indata till varandra
  • Iterativitet i utvecklingen: utvecklingsprocessen ger kontinuerliga möjligheter att utvärdera förslag och sedan möjlighet att förbättra lösningarna utifrån utvärderingarna
  • Involvering av användare: användarna är med genom hela processen som en källa för information och för att utvärdera lösningar
  • Användning av metoder: genom att använda metoder i utvecklingsarbetet förbättras kvaliteten och kommunikationen

En följd av resonemanget blir att de aktiviteter i utvecklingsarbetet som avgör hur framgångsrikt samspelet mellan människan och maskinen till slut blir under själva användandet, blir styrande för övrig utveckling. I ACD³ benämns dessa för HFE-aktiviteter.

Styrande HFE-aktiviteter

HFE-aktiviteter ger väsentlig indata till övriga discipliner i en utvecklingsprocess och ska därför utföras tidigt i varje delsteg i processen, sett till hela utvecklingsarbetet. Anledningen är att HFE-aktiviteter innefattar klargörande och beskrivande av det övergripande syftet med maskinen. De ger alltså styrning till de övriga disciplinerna som ingår i utvecklingsarbetet. Men som alltid i utvecklingsarbete måste ett pragmatiskt förhållningssätt råda och HFE-aktiviteterna måste integreras med övriga delar av utvecklingsprojektet, för att kunna bidra till en bra avvägning mellan alla de designbeslut som behöver tas.

HFE- aktiviteterna behöver alltså med nödvändighet vara ledande i utvecklingsarbetet, men det innebär inte att de ska vara allenarådande. Alla discipliner behöver integreras för att nå en helhet i innehållet och en acceptans för resultatet.